"want to be more like me and less like you"
Mår sådär och det känns inte lika kul längre att gå och jobba extra sen.
Började kvällen igår med att dricka drinkar på ett litet ställe inne i stan med Sandra.
Mötte senare upp Johanna och drog oss vidare till Solidaritet och
där flödade alkoholen som vanligt, blivit sinnessjukt dålig med alkohol.
Till och med syster min som alltid annars är nykter snubblade hem vinglig imorse.
Kul hade vi hur som haver och det var väldigt länge sen jag dansade sist.
Saknade min Emma lite dock ..
"50 ways to say goodbye"
"cause your sex takes me to paradise"
Never had much faith in love or miracles,
never wanna put my heart on the line.
Tänker att det kommer vara värt det.
"never said it will be easy only that it will be worth it"
Kan gå i timmar och lova mig själv att inte svara nästa gång du ringer,
en gång har jag lyckats på åtta månader.
Lovat mig själv att sätta ett ultimatum för att i nästa
sekund inse att det bara skulle sätta dig i en ännu svårare sits.
Tvivlat så många nätter, somnat gråtandes i dina armar,
knuffat bort dig bara för få dig att komma närmare,
legat vaken och sett dig sova, dragit täcket ifrån dig
för att få dig att komma nära mig, blåst i ditt öra
för att väcka dig när jag inte kunnat sova,
blivit arg för att få dig att säga mitt namn,
lovat att jag inte bryr mig för att jag vet att du gör,
älskat varenda sekund du varit nära,
hatat varje minut du inte är det.
Saken är den att ingen har någonsin fått mig att känna såhär.
Aldrig varit fullt så rädd för att någon ska gå ifrån mig.
Trodde aldrig att jag skulle hamna i en situation som denna.
Det fanns nog ingen bättre än dig att hamna i den med.
För varenda gång jag är en sekund från att kasta in handduken,
varje gång jag är säker på att hjärtat spelat mig ytterligare ett fult spratt
då finns du där och säger precis vad jag vill höra, vad jag behöver höra.
"det tar tid det här men när vi har klarat det så kommer allt bli perfekt,
jag älskar dig så mycket".
Fredagsmys!
"there are 'friends' and friends"
På sistonde har jag slutat sova. Ett par timmar per natt och någon power-nap
om dagen räcker gott och väl. Som inatt, var hemma strax före 03.00 men somnade
inte förens bra mycket senare 07.15 kollade jag på klockan sista gången och 10.00 -ish
ringde Emma och väckte mig. Så vi har haft en heldag och jag är inte ens jättetrött.
Spenderat för mycket pengar, druckit kaffe, bråkat med H,
promenerat och bara myst. Min fina Emma ♥
"only hate the road when you're missing home"
Spenderat hela dagen med Jenny och fruktansvärda minusgrader.
"only know you love him when you let him go"
You only need the light when it's burning low.
Only miss the sun when it starts to snow.
Only know you love her when you let her go.
Only know you've been high when you're feeling low.
Only hate the road when you're missing home.
Only know you love him when you let him go.
And you let them go.
"you're my favorite hello and my hardest goodbye"
Den här veckan har jag:
jobbat förvånansvärt lite.
spenderat för mycket pengar.
guidat Emma i Sollentuna (som jag inte heller hittar i).
förbannat den återkommande snön.
fått höra att jag är snygg på bild.
haft en utb. på jobbet.
lunchat med finaste Malin&Liam.
tiggt skjuts hem av pappa mitt i natten.
torsdagsmyst med mina bebisar.
inte träffat Jessica, sinnessjukt.
pysslat om stackars pojkvän.
förbannat stackars pojkvän som fått allergiska reaktioner
på värktabletterna och kliar sönder sig hela nätterna.
vaknat tidigt, runt 05.00 nästan varje dag.
inte sovit alls eller somnat innan 22.00 alla dagar.
"how far down would you go if you never came up again?"
Idag känns veckoslutet rätt absurt.
Gick av 03.00 natten mot torsdagen, 06.00 ringer H och säger att han är
på väg in till akuten och så mycket sömn fick jag. 13.00 ungefär var vi här hemma
med vad som tyder på diskbrock, vi sov en timme innan han tog sig hemmåt.
Själv åkte jag till småtrollen och torsdags-myset för första gången på en månad.
Vaknade på fredagen, efter tio timmars sömn, tröttare än någonsin.
10-19, stämplade in tidigar och ut senare, det var typ jag och inlånad personaö
från Akalla, fantastiskt. Men det gick bra och när jag stämplade ut halv åtta
pratade jag lite med nya chefen och sen lyckades jag få pappa och komma och hämta mig.
Hemma lagom till Gladiatorerna och lagom tills Jessica var här.
Jag lovar ingen vill se på Gladiatorerna med oss, det är tur vi har varandra!
På lördagen ringer de från jobbet och väcker mig, inget konstigt alls,
undrar om jag kan byta från 17-02 till 21-06, why not?
Tar en lång promenad med mamma&pappa, storstädar och vilar hela dagen.
kommer till jobbet och får stämpla in 20.30 istället,
jobbat med inlån från Akalla hela natten nu också + några egna.
Inget mig emot egentligen, men come on var vi inte 80 anställda?
Haft en trevlig natt med grabbarna hur som haver, blivit lovad att få byta
restaurang om jag någonsin vill det och catchat up med M som slutade hos oss för
något år sedan. Körde hem Elia imorse och stupade sedan i säng 08.00.
Vaknade, av att de ringde från jobbet (sa Tack men nejtack, orkar inte jobba ikväll),
för en timme sen. Har hunnit få choklad-present av mamma och "jag saknar dig" samtal
från pojkvänn. Dagens planer är att inte lämna sängen, börjar 10.00 imorgon ..
"you are everything i've got"
Efter fyra sjukdagar på soffan och fyra nätter helt utan sömn är jag på igen.
Börjar jobba om en timme och kör nio-timmars pass, mjukstart.
Med nässpray och strepsils ska jag nog överleva kvällen.
"love is a strong word .."
Jag älskar dig för att du kysser min panna.
Jag älskar dig för att du leker med mina fingrar.
Jag älskar dig för hur du håller min hand.
Jag älskar dig för hur du rör vid mitt hår.
Jag älskar dig för hur du behandlar mina vänner.
Jag älskar dig för att du ringer 03.00 bara för att säga "jag saknar dig".
Jag älskar dig för att du håller om mig när jag är ledsen.
Jag älskar dig för att du torkar mina tårar när jag gråter.
Jag älskar dig för att du alltid sover så nära som möjligt.
Jag älskar dig för hur du pussar mina kinder.
Jag älskar dig för att du också tycker 24 timmar är lång tid.
Jag älskar dig för hur du lutar ditt huvud mot min axel.
Jag älskar dig för att du låter mig hålla om dig.
Jag älskar dig för hur du ser på mig.
Jag älskar dig för hur du kramar mig.
Jag älskar dig för att du ger mig fjärilar i hela kroppen.
Jag älskar dig för hur du älskar mig.
Jag hatar dig för att allt är så komplicerat.
"from me to you!"
"tonight the drugs don't work"
"on the edge of breaking down"
Livet känns orättvist igen. Ikväll gick det inte att låtsas, därav svidande ögon 04.34.
Ett par oroliga timmars sömn innan jag fann mig själv i sittande läge igen.
Dessutom härjar virus i hela kroppen, skinnet är ömt och lungorna snart utanpå.
"jag lovar, vänta lite det kommer bli bra".
9 månader är lång tid. Vi har funnits i 9 månader mer eller mindre.
Jag vill tro på alla de vackra orden, önskar jag kunde se in i framtiden.
Älskar varenda sekund i din närhet och nätter som inatt är helvetet på jorden.
Ska orka ett tag till, måste, för jag tror på dig, på oss, på en framtid.
Ska orka för att jag förstår att det är jobbigt för dig också.
Men ikväll vill jag inte förstå någonting, kanske är det viruset som spökar.
Ikväll känns allt bara fruktansvärt orättvist och jag känner mig ensamast i världen.
Så älskling, svik mig inte nu, du fick mig liksom att tro igen, allt kommer bli bra i år.
Da 25 - det här är jag bra på.
På att överanalysera saker och ting.
Analysera sönder saker som jag egentligen inget vet om.
Mina förhoppningar är alltid skyhöga eller så finns där inga.
Aldrig någonsin hoppas jag bara på att något ska fungera och få vara OK.
Så jag ser alltid till att analysera allt och förstöra något som skulle kunna bli
bra på sikt bara för att jag inte ser någon mening med att försöka om det
inte redan är bra. Jag är bra på att dömma saker som omöjliga
redan innan jag övervägt att försöka.
Dag 24 - det här får mig att gråta.
För ett år sedan fick allt mig att gråta.
Idag gråter jag fruktansvärt sällan.
Ibland kan jag ha dagar då jag saknar det,
det är skönt att gråta ibland.
Även om det som fick en att gråta kanske inte
egentligen är en sådan sak som får världen att rasa
sönder och samman så kan man gråta för alla småsaker
man varken orkar eller vill gråta för egentligen.
Dag 23 - mitt hem.
Bor hemma hos mamma&pappa.
Vi bor stort ben vi är många och mitt rum är minst.
Bor på åttonde våningen och balkongen är lika stor som mitt rum.
Mitt rum är rött, har en 120cm säng, IKEA garderob i ekfaner,
en liggande bänk med åtta stora fack, en typ 30" tv,
en flätad tvättkorg som mest används för att lägga saker på,
ljus&lampor i mängder och ett fantastiskt dubbeltäcke.
Dag 22 - det här upprör mig.
Orättvisor!
Jag förstår väll också att livet inte alltid kommer att vara rättvist, men ändå.
Fördomar!
Som med mitt jobb tillexempel, jösses vad folk har åsikter när man säger att man jobbar på McDonalds.
Folk fattar liksom inte, jag har jobbat lite mer än ett år och har bättre timlön än många av mina vänner,
har dessutom OB tillägg, flexibla tider och världens underbaraste arbetskamrater alla dagar i veckan.
Nedvärderingar!
Ingen är bättre eller sämre än någon annan, man kan ha bättre eller sämre förutsättningar,
i grund och botten är alla lika mycket värda och ska behöva dömas av någon som inget vet.
Olikheter!
Att allt kan bli så jävla svårt för att ens kulturer krockar eller religioner inte går ihop.
Det finns nog bra mycket mer som upprär mig även om jag allt som oftast bestämmer mig för
att se mig själv som en positiv person hittar jag alltid mig själv i inre diskussioner om saker
som får mitt blod att koka och sånt som jag försöker hitta egna lösningar på.
"happy new 2013"
Nyårsfirandet började bra, min älskade kom förbi hemma hos Jenny
innan han skulle till jobbet. Tre rätters middag med Jenny och Arre innan vi
begav oss in mot Söder för nyårsfest, sågmtolvslaget från ett tak och skålade.
En timme senare ringer min syster och säger att min bror ligger i en ambulans
på väg in till St:Görans och att jag borde tåla dit.
Förbannade SL för att de inte hade vett att uppdatera sl.se om att trafiken visst
går eftersom det är nyårsnatt så jag fick liksom hoppas på att det gick att ta sig fram.
Tog en timme från Söder till Stadshagen.
Spendrade resten av natten på sjukhuset, tills Oscar blev inlagd på en
avdelning så att alla utom pappa kunde åka hem.
Nu för bara en liten stund sen kom Oscar hem men i rätt dåligt skick.
Själv ska jag iväg till jobbet om en timme, året började sådär ..
Men nu kan bara bli bättre.
Dag 21 - min bästa kompis.
Uttrycket bästa kompis har jag alltid haft svårt med.
Jag tror inte det har att göra med att jag någonsin haft svårt att
hitta människor värda att kalla vänner, mer för att jag känner så innerligt
med dem som inte har det så lätt. Alla har inte en "bästa kompis" och det
är fullständigt värdelöst.
Sen har jag svårt att stoppa just mina vänner i fack.
De är liksom bra allihopa, på sina egna vis.
Det brukar sägas att man hellre har få nära vänner än många bekanta.
Mitt dilemma är att jag har så många nära, man ska inte sägs mer många men ..
De betyder så mycket för mig, allihopa - varendaste en.
Om jag däremot bara skulle få välja en endaste att träffa i resten av mitt liv,
då skulle det bli min syster - always and forever!
