when you cry it all ends
Haft två helvetesdagar. 10-20, med personalbrist, möte och info på McDonalds bussiness school (det är sant, det finns en sån - trodde inte heller det). Tur man har världens bästa arbetskamrater. Hur som haver storslagna planer för våren på jobbet OM jag inte kommer in på högskolan.
Imorgon är jag ledig, ska bli så skönt. I går kom jag hem halv elva (skärholmen ligger jävligt långt bort) och jag somnade sittandes i soffan. Aldrig suttit upp och sovit förut faktiskt. Så ledigt imorgon är mycket behövligt. Ska julpynta lite och hämta julklapp till mig själv på posten och så. Träna lite också annars bara mysa och vara barnvakt förståss. Älskar redan imorgon!
tonight i won't be alone, you know that don't mean i'm not lonley
dance forever my only one
Jag vill slåss så någon kan bryta mina ben.
Jag vill slänga mig från en klippa.
Jag vill simma där hajar är vanliga.
Jag vill känna fysiskt smärta.
För den innombords krossar hela mig.
Mest för att den är så obefogad.
Borde verkligen inte ha så ont längre.
Förstått att jag levde en lögn.
En lögn borde vara lätt och släppa.
Varför sörja någon som aldrig älskat mig?
Varför gråta över någon som aldrig saknat mig?
Varför längta tillbaka till något som jag egentligen aldrig hade?
Varit kär i någon som trampat på mig.
Varit kär i någon som hade mig bara för att.
Varit kär i någon som kunde byta ut mig på två dagar.
Han grät aldrig, ångrade sig aldrig, brydde sig aldrig.
Och jag vill skada mig själv för att jag fortfarande idag
kan vakna upp kallsvettig med andan i halsen.
Inte ett ord på 100 dagar.
Inte ett enda ord.
Förstår inte hur fan jag gick på det igen.
Varför skulle någon älska mig?
Hur kunde jag vara så dum att tro på det, igen.
it was you, it was always you, now i don't know
your dreams come true. You know, it's the greatest
moment of your life and you get to experience it with one person.
Who's standing next to you?
bye bye hollywood hills
Kommande vuxenpoäng att plocka denna vecka: årsmöte på huvudkontoret med jobbet imorgon och en arbetsintervju på fredag. Och jag som inte ens vill bli vuxen.
Förutom alla mina vuxenpoäng har jag idag spenderat tid med Jessica. Vi åt lunch och shoppade lite (hur är det möjligt att jag har fem siffrigt belopp kvar på kontot?), hämtade ut paket på posten och undvek alla som försöker inviga "nya" centrum genom att göda folk med bakelser och cider. Gick helt OK.
Annars har jag bara övningskört idag, typ. Med musik i bilen, freaking awesome! Och så ett ärende i förmiddags med det var inte speciellt kul så..
fina mössan jag köpte idag, jävligt varm!
föralltid aldrig
it's sad when people you know becomes people you used to know
you should've never thought you could walk all over me
"I'm selfish, impatient and a little insecure. I make mistakes, I am out of
control and at times hard to handle. But if you can't handle me at my worst,
then you sure as hell don't deserve me at my best." - Marilyn Monroe
how could a fistfight be romantic?
Hur jag än formulerar mig så betyder allt samma sak. Jag krigar varje dag.
Ena dagen går jag bokstavligt talat genom eld för att dagen därpå sväva.
Ibland är jag en millisekund från att slå nummret som jag intalat mig är borta fast jag vet är alldeles för lätt för mig att få tag i. Vet också att det vore det största steget bakåt jag skulle kunna ta nu. Så jag har låtit bli, i över två månader. Då och då tänker jag inget annat än att det är så skönt att äntligen gått vidare för att nästa sekund tänka på den där backen vi alltid gick i tillsammans hemma hos honom och inser att vi aldrig kommer göra det igen. Har försökt bryta ihop och komma tillbaka starkare än någonsin, det funkar liksom inte. Jag har varit ute och dansat med helt främmande människor nästan varje helg, jag har pratat med så mycket olika pojkar och män och när det börjar närma sig hemgång har jag nobbat varenda en. Jag har haft mysiga kvällar med mina vänner, sagt att jag inte vill prata om det något mer för att två timmar senare dra upp allt igen. Berättat om hur jag aldrig i mitt liv vill se honom igen, för att i nästa sekunde kontra med att iallafall inte nu på väldigt länge. Lovat att jag då inte är kär längre, inte ens lite och sen kommit på mig själv med att krampaktigt hålla mig för bröstet för att inte hjärtat ska brista av smärtan. Berättat för alla att jag aldrig mer skulle kunna vara med honom och någon timme senare läst en artikel om "hur vi fann varandra igen efter 15 år" och på en gång tänkt på oss. Har insett hur fel allt var för att i nästa sekund komma med riktigt dumma ursäkter för att jag verkligen inte vill se mitt eget misslyckande. Gått igenom bilderna på datorn säkert tvåhundra gånger, deletat alla bilder du varit med på bara för att gå till papperskorgen och ta tillbaka dem. Kan inte, vill inte, kommer inte. Fuck. Fuck. Fuck.
Så jag ha inget nytt att komma med. Jag är samma shitzofrena människa som den senaste tiden.
Nu har jag dock gått in i en fas av trötthet. Orkar ingenting. Tackar nej till allt. Vill bara sova.
Väntar på vad som komma skall. Har en del på gång. På gott och ont.
Går på nålar, håller tummarna och fruktar att jag kommer få bryta ihop en gång till. Tänka om.
Om det blir så, då vette fan och jag reser mig igen. Hur mycket klarar en människa egentligen?
"rött vin smakar som vitt vin fast annorlunda"
Hade rött läppstift och kavaj. Har nog aldrig kännt mig så gammal som efter det.
Åtminstonde inte som när jag reste mig från golvet efter fem timmar, aoch..
Och att åka hem från Hjulsta frammåt småtimmarna är inte att rekomendera.
Riktiga stolpskott på hela linjen, dessutom 15 minuters väntan med dem i Västra.
Och idag har jag sovit typ hela dagen. Ovanligt? Inte längre.
Vaknade 13.30, la mig i soffan och tittade på tv.
Ungefär så långt kom jag. Ska snart ut och ta en liten promenad.
Men det blir nog ingen utgång, sjukt otaggad.
Onepiece och soffan lockar mer ikväll.
..
but i could never love again
he's the only one for me
when I get older I will be stronger
Tillbringade några timmar med Kevin i stan och letade efter julklappar.
Varkan hans eller min starka sida, men vi hittade mycket fint åt oss själva att önska.
Sen rullade jag vidare för att leta julklappar med Johanna i Kista Gallerian.
Gick ungefär lika bra det. Himla tur att jag bara har två julklappar kvar att införskaffa.
Sen blev det en stunds kikande i Solna Centrum också. Mycket produktiv dag eller..
Hittade iallafall den himla mysiga mössan på bilden nedan, doch hittade jag en ännu finare sen.
Gick sådär. Blev tillslut en blandning mellan min och Johannas garderob så blev det finemang.
Saken är den att imorgon ska jag och min vän försöka samla lite vuxenpoäng.
Då tänkte vi slå på stort och faktiskt försöka se lite vuxna ut också.
Resutlatet skådar ni här under.
Ser jag inte ut som en riktig kontorsråtta? :)
Och så knallröda läppar och fixat hår på det.
Kommer bli superbt. Måste bara averka mina timmar på jobbet först. 11-19..
don't you know?
Träffade Jessica en stund efter jobbet men min energi var på botten så blev bara ett par timmar. Sen somnade jag i soffan vid typ fyra och sov i fyra timmar. Så nu är jag jobbigt pigg, så jag inte kan sova.
Jobbar natt imorgon, men ska upp 6.00 för att träna så ingen riktig sovmorgon heller.
Förövrigt är jag sjukt arg. Idiotas. Får aldrig schemat i tid, får aldrig information i tid (jasså, möte på bussiness school på tisdag, kom ni på det i fredags?) och aldrig vettiga svar på frågor - eller på ledighetsansökningar. Har sån lust att bara dra, men usch vad jag är i behov av en inkomst.
Någon som har ett jobb över till mig?
jag försöker att förstå
aldrig låta mig hållas om igen
aldrig lita blint på någon
aldrig älska någon mer än vad jag älskar mig
vet inte varför men har dumt nog tänkt att
om inte jag gått vidare så har
du nog inte gått vidare ännu heller
fast jag egentligen vet allt
ser er överallt
och er kärlek gör ondare än vad min någonsin gjort
hur du ser på henne
hur du talar till henne
hur du presenterar henne för dina nära
hur du pratar om henne
hur du håller om henne
hur du kysser henne godnatt&godmorgon
jag vet allt, fast jag inte vill
ville aldrig se
vill inte ens vara hon länge
för jag vill aldrig mer lämna oss bakom mig
vill aldrig gå igenom det igen
så jag vill inte vara någon längre
allra minst mig själv
..
03.19 fortfarande vaken
biter i det sura äpplet och inser att jag måste kliva upp innan 8.00 imorgon fast jag inte somnat ännu.
helt klart en nackdel med att sova en hel helg, dygnsrytmen rubbas helt.
så än en gång, John blund, snälla kom till mig nu!
all kärlek i världen räckte aldrig till
han kommer inte höra av sig
säga förlåt
ånga sig.
inser att vi inte kan vara vänner
för vänner delar varandras glädje
och jag dör om du delar din men någon annan
undrar vem hon är
som skriver på din wall
grämer mig för den dagen det ändras
från "singel" till "i ett förhållande"
men tjej du alltid pratade med
när det fortfarande var du och jag
vi kan inte vara något
för det
för allt
alla nätter man drömmer
om hur det kunde blivit
om bara
om om fanns.
fantiserar om hur man möts ute
om vad man ska säga
hur man ska bete sig
fast jag vet
jag kommer bara gå förbi om
orkar inte kämpa mer
det gör bara ont
jag vill inte veta om du är lycklig längre
för du är det inte med mig
du kanske aldrig var
we're looking for something dumb to do
Idag har jag förövrigt skrivit min önskelista. Mamma hotade med att man inte får några julklappar om man inte gjorde klar listan idag, tog detta på blodigt allvar. Haha, nej men lagom söndagspyssel liksom. Så nu är den klar och jag känner mig som 5 år igen, väldigt mysig kännsla faktiskt.
inte för att man ser något men..
topp 3.
1. bidrag till körkortet.
2. one tree hill säsong 7 & 8.
3. böckerna: Dyngkåt och hur helig som helst,
Elsas hemlighet och Malin från skaftnäs.
Eller kanske plattången
Fast, topp tre var kanske dumt, vill fan ha allt lika mycket. Crazy tjej.
Nu ska jag krypa ner och börja på säsong 9 av vänner. I'm an addict! Sova lite (har ju inte fått tillräckligt av den varan i helgen, eller?) och hoppas på en piggare dag imorgon. Då väntar städning, träning, hämtning av saker i källaren, tvättstuga och så ska jag försöka lura ut pappa på lite övningskörning. Kanske ska börja plugga körkortsteorin lite mer intensivt också? We'll see.
nighty, nighty
we found love in a hopeless place
it's just that i still hear your song
it's just i can't seem to remember
forever more those days are gone
i still cry sometimes when i remember you
i still cry sometimes when i hear your name
i said goodbye and i know you're allright now
but when the leaves start falling down i still cry
19 November. Två månader är inte lång tid men det känns som det gått en livstid sen den 19 september. Det har bara gått två månader sen du sa de där orden som raserade hela mitt liv, sen jag hörde från dig sist. Och hela mitt liv har verkligen förändrats. Vårt liv minns jag med nöd och näppe, när jag försöker och vissa flash-backs som kommit oftare och oftare den sista två veckorna.
Är inte samma person längre. Har blivit mindre ansvarsfull privat och mer ansvarsfull med jobbet. Har växt som människa men blivit yngre gällande mycket annat. Får inte panik om mitt rum är kaos i några dagar, bryr mig inte lika mycket om att alltid vara i god tid och jag kan sova bort en hel dag utan att få ångest. Kan jobba åtta timmar, gå på bio och komma hem vid midnatt bara för att gå upp sex timmar senare, har börjat träna igen och sover i genomsnitt fyra timmar per natt och är pigg dagen efter.
Hela mitt liv kastades omkull och jag hade väldigt bråttom med att bygga upp det igen. På gott och ont. Jag lever ett socialare liv nu med människor runt om mig hela tiden, tillåter mig själv att bara vara 19 år och inte tänka så mycket på framtiden och jag trivs bra med att vara med bara mig själv mestadels. Dock gick det så fort att jag inte riktigt förstått att vi inte längre står varandra nära.
Vi är ingenting längre. Mer än varandra historia. Det har slagit mig på sistonde. Dessförinnan har jag inte orkar tänka så. Idag ser jag på vad som hänt med andra ögon. Börjar sakta men säkert inse att det är så, vi är över. Vi är inte ens vänner, du som var min bästa vän. Och det svider i hjärtat. Och jag saknar dig varje dag, men inte så att det fortfarande gör ont. Fantastiskt hur långt man kan komma på två månader. För även om jag har många, många månader och hundratals vakna nätter kvar av saknad och tomhet så gör det inte ens hälften så ont som det gjorde för två månader sen nu.
Men jag undrar hur du mår, om du någon gång saknade mig, vad du gör nu, hur din familj mår, hur det går på jobbet, om du hittat någon ny lägenhet, träffat någon annan, vad du gjort, vem som står dig närmast nu. Undrar vem du är idag, varför det hände och hur det blev som det blev. Men jag kommer inte fråga. Vi lever olika liv nu, du är inte min och jag är inte din. Du är inte min att älska längre, eller att sakna.
Bara för den sakern skulle betyder det inte att jag inte bryr mig, det gör jag.
Du kommer alltid vara mig saknad och aldrig glömd.
Jag hoppas ditt liv är som du vill ha det nu, men jag hoppas att mitt är bättre.
somliga ljus brinner aldrig ut
Igår var vi och fikade, hon och jag. Var lite orolig innan att det skulle bli stelt. Vi känner varandra men jag var inte helt säker på om vi känner varandra för dem vi är idag eller för dem vi var för 10 år sen. Min slutsats måste bli att vissa människor lär man känna när de är 6 år gammla, man behöver inte träffas på 20 år men man känner fortfarande personen. Vi satt i över fyra timmar och bara pratade om allt och inget. Otroligt skönt att veta att det finns människor som fortfarande känner en fast man inte hörs så ofta.
Menar andra människor glider man ifrån helt. Vi var fyra stycken som umgick mycket under en period. Ett par år tror jag det var. Två avek och två blev kvar. Vi försökte fortsätta att ses, men det var svårt. Idag kan jag inte påstå att jag känner dem för vilka de är idag utan för vilka de var då.
Vissa människor växer man ifrån och vissa människor växer man ihop med på håll.
Tycker sånt här är fruktansvärt intressant, hur kan man vara så lik sitt 10 åriga jag?
the twilight series: breaking dawn
Det känns som man satt i biosalongen i fem minuter istället för två timmar. Sjukt!
Så jävla fin film. Dom har lyckats så bra, precis som med de filmerna innan.
Enda serien där man kan läsa böckerna inna och uppskatta filmerna minst lika mycket.
Dock tycker jag 15 års gräns faktiskt skulle varit en bra idé.
Slutet är brutalt och jag visste inte om jag skulle gråta eller kräkas typ.
Vissa scener känns kanske lite väl intima för en 11-åring att uppskatta också.
Men det kvittar faktiskt mig, jag uppskattade allt.
Kommer hinna gå under av längtan till nästa del.
"no measure of time with you will be long enough. but we'll start with forever."
the love of my life has got itself a new name
Åååh filmen var så himla bra. Lyrisk tjej här. Tönt. Ska ägna ett eget inlägg åt det imorgon.
Allt förutom det faktum att det är ett år tills del 2 har premiär var perfekt. Hur ska man orka vänta?
Funderar faktiskt på att se den en gång till på bio innom kort. Så bra var den.
Innan filmen idag åt vi mat och kikade runt. Prova jeans shorts i november. Helt normalt.
Försökte ta kort på den fina julbelysningen & Mathilda tillsammans (bilden är resultatet..).
Hade det allmänt trevlig med andra ord. Himla värd kväll. Bäst var sällskapet och filmen förståss.
Och nu borde jag försöka sova på riktigt. Imorgon ska jag träffa en gammal vän.
En av mina närmaste från förr, länge länge länge sen.
Det är säkert sex år sen vi umgicks på tu-man-hand utan massa andra runt om oss.
Ska bli superkul. Catcha-up lite och prata minnen och så. Vi har ett lite speciellt band..
Så ska ringa henne runt 10-10.30 så borde sova nu, med tanke på att jag försov mig imorse.
famous last words: i never loved you
där ute finns en värld av långa nätter
02.10
Varför sover inte jag då? Je ne sais pas. Ska upp om fyra timmar. Börjat bli en vana det här, att inte sova mer än tre timmar per natt. Legat och snurrat i mer än två timmar nu.
Spelat lite yatzy.
Tittat på vänner.
Lyssnat när katten snarkar.
Läst typ 200 bloggar.
Tänkt på vad jag ska äta till frukost imorgon (nu när mina hallon är slut).
Kollat sl.
Räknat dagar.
Säg vad jag inte gjort liksom.
Måste lära mig sova igen, finns det receptfria sömntabletter eller? Så fall känns det som en väl värd investering just nu.
02.16, signing out. Snälla John blund kom till mig nu..
the little things are the things that matter the most
Vilken lycka! Kom hem till nybäddad säng, med fleecefilt över lakanet och
min fina Frank i sängen och mysbelysningen tänd. Vilken lyx!
Sånt kan man behöva ibland när det är kallt och grått och ensamt på hösten.
Vilken tur jag har som har en syster som hon. Min fina, fina syster.
Tack! Det här kommer jag leva på länge. ♥
trött tjej på bussen på väg hem
Don't wanna be the broken-hearted girl
Var uppe vid 6.00 imorse igen, tränade med pappa. Tävlade mot en helt ovetandes man på löpbandet bredvid mig. Sen somnade jag om när jag kom hem, sov bara en timme inatt.
Spenderade större delen av dagen i soffan, med tv-serier. Åkte till jobbet två timmar tidigt för att träffa min fina Malin. Vi skrattade i fyrtio minuter resten av tiden var vi seriösa. Hon visste inget, så allt revs upp igen. Och det har jag jobbat med nu, i fyra timmar. Tre kvar. Ganska bra terapi, både Malin och jobbet. Bara jag och boysen som jobbar inatt.
Och nu måste jag stämpla in om en minut. Fin dag i stora drag hur som helst.
in a sick way I wanna thank you
your game's my solitary dream
too scares, you stayed away from love
you said "do not fall so hard"
I try, I'm on my knees
I'm begging for someone just like me
I said I don't get no sleep
can't stop til' I get him off my mind
too late when promises are gone
and it's all that I know
he said "I need a little time"
think a little less?
I'll try my best to forget
It's so hard to move on
But wouldn't it be nice to say hello to a stanger?
not worry about his thoughts
or if he'd found something wrong
my mind is set on his eyes
I don't ever wanna change him
I'd slip into his world and watch my troubles fade away
but wouldn't it be nice?
"shit, vad jag saknar dig"
Åh, jag minns. Alla lektioner när min bästavän back then Madeleine precis hade fått sin
iPod, ni vet den första jättestora, vi satt med en hörlur var. Lyssnade
på texterna och skrev ner varenda textrad i våra stackars
kollegieblock. Alla diskussioner som kändes
fruktansvärt väsentliga då, som jag knappt förstår nu. Shit.
Har även tittat igenom Johannas dator, på bilder. Från min tid med P.
Det i kombination med musiken rubbade mitt sinne en smula.
Men jag kom på mig själv med att lée. Och minnas allt det fina.
Han var så fin. Alla bilder är så fina. Och jag saknar honom så mycket.
Men livet går vidare och han är inte min att älska längre.
Jag hoppas har har det fantastiskt men jag hoppas jag har det bättre.
Och vissa människor släpper man bara inte så, han har en plats i mitt hjärta.
Så får det fortsätta vara, för han är den finaste människan jag träffat - egentligen.
my love is your love and our love is
Vi hade en bra natt. Över förväntan. Folk förundras förvånansvärt mycket över att vi är systrar.
"hur gick det till?", "en är ju blond och en brunett", "vem har färgat håret?"
Mina tankar är omedelbart, har alla i deras familjer samma hårfärg?
Idag har vi inte gjort någonting förövrigt. Sovit, tittat på tv-serier och firat lite farsdag.
Skön Söndag, haft fullt upp hela helgen och imorgon är det månad igen. Vilket ekorrehjul.
life can turn you round in just a second
Varit barnvakt hela dagen, klarat av massa nya saker.
Åka buss med barnvagn till exempel. Stolt tjej. Inga missöden, inga skador.
Därefter blev det en sväng i kista gallerian, fixade våra billjetter till premiären på Onsdag.
Köpte även farsdag present och lite så.
Dock fruktansvärt trött efter dagen så somnade och sov från 19 till 20.30. Powenap(ar).
Sen hoppade syster på mig, skakade på sängen och kittlade mig.
Spontanutgång på ingång! Vi planerar på att bara dansa lite, men vi får väll se.
Är ledig imorgon, all in?
Nej, lycklig tjej idag faktiskt. Mycket går bra nu. Skönt.
Cross your fingers så hoppas vi på att natten forsätter i samma spår.
ps. fanny, det är du som är finare än snus ♥
fredagsmys ♥
Idag, 11.11.11, så har jag haft fredagsmys med Mathilda och hennes 14 veckor gamla valp Happy. Himla söta tjejer båda två. Vi har legat i soffan och tittat på tv väldigt mycket. Promenerat, handlat och ätit middag. Värd fredag faktiskt. Bra start på min lediga (om man bortser från barnvakteriet imorgon 10-16) helg liksom. Kom hem för kanske en timme sedan och har bäddat ihop min säng så jag har någonstans att sova inatt, det är bra. Nya, rena sängkläder också. Kommer sova gott mina 7 timmar. Ska upp och gymma innan jag åker imorgon förstår ni, så typ 7.00 tänkte jag ställa klockan på. Kommer spåra imorgon natt på grund av sömnbrist.
Nää, dags att sova. Eller krypa ner i varje fall. Läsa lite och titta på lite serier.
if i could make you love me, i wouldn't
Fortfarande fruktansvärt irriterad över att bara äga en enda vante. Hur kan en vante bara försvinna? Vet att båda låg på sängen igår innan jag åkte. Mycket irriterande speciellt eftersom det är kallare än någonsin den här hösten idag.
Utöver det är jag på bra humör. Har hunnit med att gymma med pappa imorse, lunchade med mamma för någon timme sen och snart bär det av mot Sollentuna. Eftermiddagsmys och middag står på agendan, med Mathilda. Kanske ska försöka hinna förbi Åhlens och köpa nya vantar, eller försöka köpa bara en vänster vante haha. Tycker affärer borde börja med det, hur många glömmer lixom inte en vante på bussen eller den trillar ur fickan eller något.
Nej, när man tänker på sånt har man på tok för mycket fritid. Dags att röra på mig.
cause i'm worth it
Haft en helt OK dag fram tills typ nu. En vante visar sig vara borta, rengöringsmedelsflaskan som låg i sängen visade sig läcka och vissa människor visar sig vara fullkomligt dumma i huvudet.
Så inatt sover jag med Johanna. Och först ska jag tröstäta choklad och läsa blaha-tidning. För det är jag värd. Om fem timmar ska jag vara på gymmet också. Sova, vad är det?
blir aldrig tråkigt ♥
i was broken and alone
Ännu vet jag inte, vet inte hur det ska bli. Kan det vara sant att vi inte ens ska känna varandra längre?
Har vi pratat för sista gången, skrattat för sista gången, var vi inte ens menade att bli vänner?
Du var mig närmast. Min bästa vän under flera år. Jag saknar det, att alltid ha någon att prata med.
Någon som vet allt. Som varit med längre. En som sett mig i alla tänkbara situationer.
Vi var aldrig bara vänner. Kännslorna tog över och vi blev alltid mer.
Det var inte menat så. Kanske skulle vi bara varit vänner från början, aldrig gett det tusen chanser.
Du kanske aldrig skulle bli mer än min bästa vän. Och jag din. Då hade jag haft dig kvar.
Jag hoppas det. Att vi kan vara vänner sen. När inga kännslor finns kvar längre.
För jag kan inte sticka under stol med att mitt hjärta fortfarande hoppar över ett slag för dig. Tyvärr.
now i know my heart is breakable
by now we've both moved on
I admit that there are night when I wounder why
why we said goodbye
Var svårt det är att inse att det är tillräckligt att vara själv.
Har inte varit ensam på riktigt på flera månader. Inte som förut.
Det är alltid någon hemma och om jag går ut så gör jag det för att träffa mina fina vänner.
Eller för att jobba och där träffar jag mer folk än vanligt.
Eller för att träna och på gymmet är jag aldrig ensam heller.
När jag tänker efter tror jag inte jag spenderat mer än kanske höst två timmar i sträck själv.
Om man räknar bort nätterna. Och jag har ändå bara sovit ensam i en månad nu.
När blev vi så främmande för varandra, mig själv och jag?
Måste ta en dag snart, inte ta av mig pyjamasen på hela dagen.
Bara gå hemma, göra ingenting och försöka känna att det är okej.
För det kommer vara helt omöjligt att sysselsätta mig själv i resten av mitt liv som jag gjort nu.
En dag i månaden borde nog alla egentligen vara själva, det är nog nyttigt.
För egentligen så vet jag ju att allt man egentligen behöver är sig själv.
Då är det nog en ganska bra idé att försöka trivas med sig själv också..
i don't hate you but i want to
Sitter på tunnelbanan in mot stan för födelsedagsfirande. Trevligt.
Sprungit runt för att hitta present halva eftermiddagen, hade en men ville ha något till litet. Och en sak är säker, presenter är inte min starka sida..
Dessutom bär jag med mig den i en påse från Apoteket. Vad är det för fel på mig egentligen?
stick!
två minuter senare igen och säga att det var oförskämt att ta bort kommentaren?
Skulle inte tro det. Vettiga människor gör inte så. De förstår piken.
Jag orkar inte med folk som spammar och aldrig ger upp.
Folk som skriver tjugo gånger om dagen bara för att informera
om jag att jag fortfarande inte svarat på vad denne skrev för två dagar sen.
Idiot, ge dig på någon annan. Låt mig vara ifred.
Det blev ett himla dåligt avslut på dagen..
idag fyller hon systemet, fattar ni?!
Minns första dagen i gymnasiet. Fördomar. Fast min var bättre än din.
Jag var 100% säker på att du var en riktig bitch.
Att du inte hade någon humor, inte kunde gå utanför dörren utan smink och bara hade trista vänner.
Och mig minns du inte från första dagen, haha.
Och nu fyller du 20 år. Blir vuxen och grejer. Eller, som du sa: på pappret iallafall.
Så grattis min fina vän, grattis för andra gången idag, andra och inte sista.
För ikväll ska vi fira dig för andra gången denna vecka. Med middag. ♥ Vad annars?
Ville bara dela med mig av det, för hon är himla bra, Jessica. Jag tycker väldigt mycket om henne.
Och så känndes det som ett utmärkt tillfälle att dela med mig av två av de
snyggaste bilderna jag har knäppt i hela mitt liv. Enjoy! ♥
it's ok not to be okay!
vart jag mig i världen vänder
Sen vid 10 kom det in lite mer folk och efter rasten gick tiden hur snabbt som helst.
Var dock jävligt trött när jag kom hem så somnade på ungefär två minuter i soffan.
Annars har inte dagen bjudit på mycket. Fick hemmagjort potatismos till middag. Mycket gott.
Kikade på mitt feta syrianska bröllop på tv. Och nu alldeles nyss kom jag hem från gymmet.
Sprang i tjugofem minuter och körde lite balans och lite benstyrka. Var väll nere någon timme.
Nu ska jag, eller rättare sagt borde jag, duscha. Fast alla känner väll mig. Om en stund..
Imorgon är det jobb 10-17 och sen en ledig kväll. Me like. Fast då borde jag tvätta och städa. :(
nearly left the real me on the shelf
Haft en bra helg. Lyckad fest sånär som på en liten detalj.
Drar uppenbarligen åt mig iglar. Sånna som nog helst skulle flytta in under mitt skinn efter två minuter. Sånna som inte förstår att man inte är intresserad på något vis. Sånna som jag fullkomligt avskyr. Så denne drog ner betyget en smula.
Resten drog dock upp det igen. Träffade vänner, bekanta och helt random människor.
Ni vet "alltså, det är lite pinsamt men det känns som jag känner dig, har hört så mycket om dig etc" och så känner man precis samma sak. Let's blame it on facebook. Alla känner alla. Typ.
Största lyckan var nog att Pinar jobbade för mig imorse. Min fina, fina Pinar. Behövde inte börja jobba förens vid 12. Men. Somliga straffar gud med detsamma. Börja 6.00 imorgon, om sex timmar alltså.. Tjoho. Måndags frukost. Folk brukar ju vara så himla trevliga på måndagsmornar. Så jag borde sova nu. Men..
off to work
Jobb 12-21. Men först ska jag övningsköra mig själv dit.
i belive my heart will make it over you
Det här med sömnlöshet har blivit ett återkommande problem för mig.
Att somna 04.30 är mer en regel än ett undantag these days. Inte ok.
Att syster fick vänner-boxen i 18års present gör inte saken bättre,
inte heller yatzy på telefonen har bra inverkan på min sömn. Har noll självdisiplin.
Instagram är även det är rätt kul sätt att spendera sömlösa småtimmar på.
Borde illa kvickt införskaffa mig någon form av flytpuffar.
my heart was freaking out when i held ya
Belive me, I don't want to go.
You won't belive it's true when I tell you 'bout my feelings.
And what you're supposed to do.
I'm sorry, but I don't want to go.
But baby I tell ya, my heart was freaking out when I held ya.
Even in the best of days love will be hard and hearts will be faking.
Baby, you're listening.
I see it in your eyes that you're listening, do you even understand?
I have to let go of your hand.
And then you belived in me, you took me by my hand.
Told me that I made you free, I need you, I need you to know.
As always I just can't cry, I don't know the answer.
But I've always wounderd why.
Today, I know, today.
Even in the best of days love will be hard and heart will be faking.
don't loose yourself in the arms of someone else
Har haft en i övrigt mycket lugn dag. Promenad i stan med syster, klädletande i centrum med mamma (hittade inget lämpligt), åkte lite bil med pappa och nu lite tv med bror. FAMILJEDAG! Välbehövligt.
Helgen blir inte lika chill. Imorgon är det först jobb 12-21 därefter blir det att fräsha till sig bäst det går på jobbet innan jag drar vidare till en 80års fest (fyra personer som fyller 20år alltså). Och sen vet jag inte om jag kommer hem eller om jag drar direkt till jobbet därifrån. Börjar nämligen 7.00 på söndag och slutar 17. Söndagen kommer bli ytterst intressant, aldrig jobbat där bakis förut.. Inte efter jag har dygnat heller. Alltid en upplevelse.
fin men gammal
update 01.25: uggle bebisarna hoppar från bon som ligger högst upp i träden
jag skriker rakt ut, oscar viker sig dubbel av skratt - djurvänn in my as.
..
ibland undrar jag om du någon gång tänkte på mig.
om du någon gång har saknat mig.
om du någon natt haft lite svårt att sova och kanske tänkt på då.
jag har undrat om du grät någon gång.
brukar undra vem du är nu, vad du gör nu, vem är din nu.
ibland undrar jag hur det blev så här.
har tänkt så länge nu, på så oväsentliga saker.
och mest undrar jag faktiskt om du verkligen har det hjärta av sten du visat upp nu.
so hearing your voice on the phone
Sov himla länge imorse. Fanny väckte mig vid tio i tolv. Då drog jag mig mot fridhemspland för mys. Vi promenderade frihemsplan - st.eriksplan - odenplan - rådmansgatan. Skönt att gå och skönt att kunna ha skinnjacka utan att frysa samt halsduk utan att smälta. Trevligt sällskap också.
Avslutade promenaden med kaffe på ett mysigt café. Hon är bra min vän.
Sen blev det direkt till sumpan, var barnvakt tidigare idag. Ketchup krig är kul! Eller? Dessutom var bägge barnen halloween målande. Den mindre varianten som tiger och den lite större som häxa (alltså hade hon en gul triangel målad i pannan, för er som inte förstod). Tigern fick lov och bada, häxan var rätt lätt att radera med våtservetter.
När jag kom hem kollade vi Böda Camping, mammas arbetskamrat ska vara med och hon är störtskön så vi hoppades på att hon var med i dagens program. Men nää. Sen lite vänner med mamma innan jag gick ut och mötte systra mi. Hissen gick sönder medans vi var borta, så dagens träningpass fick bli de fyra miljoner trappstegen upp till oss.
Och nu är det hög tid att krypa ner, imorgon är min sista lediga dag och den vill jag då ta vara på ordentligt! Så upp i tid ska jag, vare sig jag somnar nu eller om fyra timmar. Måste fixa kläder till lördagen, samt fixa mitt sömnlösa dygn på bästa sätt. Ska bli mycket intressant faktiskt..
somliga ljus brinner aldrig ut
do you remember standing on a broken field with crippled wings beating the sky?
if I can let the memory heal I will remember you with me on the field
when I thought that I fought this war alone you were there by my side on the frontline
when I thought we'd fought this war alone, we were one with our destiny's interwined
when I thought that I fought without a cause you gave me a reason to try
Idag firande min bästa vän och hans fina flickvänn 2 år tillsammans ♥ grattis till dem.
Annars kände jag bara att jag saknade honom lite inatt. Var några veckor sen vi hann ses nu.
i'm addicted to the rush, a real adrenalin junkie
Vid typ 15.00 började jag fixa mig för att möta upp Jessica. Vi gick runt i lite affärer i kista innan vi åkte till näckrosen för middag. Var helt döda bägge två, ingen vet varför. Gav upp runt halv sju och drog oss hemmåt. Jag mötte upp min bror och hyrde en film.
Arthur, helt OK - inte så rolig som jag trott att den skulle vara. Men det fanns absolut ingenting att klaga på med den. Kikade på kalla fakta eller om det var uppdrag granskning och förskolor och sånt. Sen var det dags för träningspass numbero två. Addicted!
Nu följde Johanna med, sprang lite på löpbandet och körde överkroppen nu på kvällen. Får sen så adrenalinkick av det där så det är helt hopplöst att ens försöka sova nu. Ska nog ändå göra ett försök om några minuter. Ska upp imorgon också tänkte jag, det var rätt mysigt att vara vaken tidigt!
where was my fault in loving you with all my heart?
cause I can't spell away this hurt that's dripping down my cheek
Glömmer bort att jag bara är nitton år gammal. Borde inte göra så här. Inte mot mig
själv och inte mot någon annan.
Vilken människa som helst utan någon psykisk rubbning hade fattat nu; han vara aldrig kär i mig.
Går tillbaka i arkivet och läser alla vackra ord han bara trampat på genom dessa år. Varför släpper jag det inte? Varför känns det så hemskt? Vad hade vi egentligen?
Mer än en groda och en sköldpadda, som bägge dog.
Det är en svår fråga, vi hade allt och inget. Jag hade allt, han inget. Det är jag som var inget.
Jag krossade honom. Sa alltid allt som var fel, aldrig om något var bra.
Han krossade mig. Ljög om och om igen och brydde sig om alla utom mig.
Så vad hade vi egentligen, men är kräldjuren?
Varför saknar jag honom så fruktansvärt mycket.
Allt. De gråa håren, den snea näsa och de hundra prickarna.
Jag måste vara psykiskt rubbad.
Jag kommer ju överleva, jag kommer leva.
Men jag kommer nog fan aldrig över det här.
Drömmer nästan varje natt nu.
Det har kommit ikapp. Tänkte knappt på oss på över en månad.
Grät en gång, den dagen det tog slut - inte mer.
Inte förens nu. Har mått så bra. Nu saknar jag mer och mer för varje dag.
Lås in mig, jag orkar inte med mig själv något mer. Lås in mig.
Finbesök.
