Har börjat vara vaken om nätterna och sova på dagarna. Skev verklighetsuppfattning. Men det känns bättre att sova när det är ljust ute på något vis. Tydligen spelar det ingen roll hur mycket man än aktiverar sig om dagarna, nätterna är omöjliga.
Den här veckan har jag verkligen gjort något hela tiden. Simmat, tränat, promenerat, jobbat, träffat mina fina, läst, städat, busat med barnen. Ingenting hjälper! Lås in mig. Jag är sjuk.
Imorgon ringer klockan 06.00, då ska jag tvätta en maskin för det har jag inte orkat göra på tre veckor. Insane. Sen klockan 10.00 ska jag jobba och därefter åka och leta (läs: köpa, för jag vet redan vad) present innan jag måste hem och fixa och trixa innan födelsedags middag och utgång väntar.
Varför sover jag inte? Jag förstår inte. Vill att Johanna kommer och lägger sig nu så jag kan sova. Även om det helt klart är på tiden att jag flyttar hem, men jag orkar inte nu. Inte på nätterna. Inte ännu.
Tur hon inte avskyr mig fullständigt ännu.

 

Man växer aldrig upp, man är ung och dum och naiv tills man bestämmer sig för att det räcker. Inte för att någon säger åt en. För att någon annan tycker att det är dags. Man är blind fast man ser, man vet men man bestämmer sig för att vara ovetandes. Vill man inte, tror man inte, då kan man inte.
Har aldrig hört så många vara så eniga om "aldrig mer". Folk förstår inte. Inte jag heller. Jag borde se. Men för länge sen bestämde jag mig för att sluta se. Sluta agera, bara hänga med.
Det gör skitont när människor visar sig vara allt man inte trodde.
Då vill man inte se, så då gör man det inte. Man faller och reser sig igen. Säger att kanske någon gång fast men egentligen inte tror. Man låtsas vara kall, låtsas inte bry sig. Måste visa att man är "den vuxna".
Men vem är egentligen vuxen när man just fått ett slag i magen och näsbenet krossat?
Låt oss inse en sak. Kärleken är blind och dum och döv.
Så att säga "aldrig mer" är det dummaste man kan göra. Inte just nu passar bättre.

I'm still alive but i'm barley breathing, just praying to a god that i don't belive in.
Cause I got time while he got freedom, cause when a heart breaks it don't breakeven.
His best days will be some of my worst, he finally met a girl that's gonna put him first.
While i'm wide awake he's no trouble sleeping, cause when a heart breaks it don't breakeven.

time, will rob you blind, take everything you have to offer
love, sweet when it comes, saves all us beggers, priests and authors
and oh, how do we let go when someone we love slippes away in the shadows?
well it's hard to see you go, 'cause you mean everything to me
and the seeds that you have sewn will live on deep inside of me
it's time, you're leaving now
your hands are cold as i kiss your brow
and i will try, but i don't know how
to let go
to let go

years, fly without fear, turning a boy into a father
and now he smiles, through tears down the isle
as he gives away his youngest daughter
anf oh, how do we let go when every new step leads us into the unknown?
and it's hard to see you go, 'cause you mean everything to me
and the seeds that you have sewn will live on deep inside of me
it's time, you're leaving now
your hands are cold as i kiss your brow
and i will try, but i don't know how
to let go
to let go

and every new morning, all i can do
is hold on to the promise that we all hope is true
that when it's all over, when this life it through
i'll wake up in heaven and run to find you

well it's still hard to see you go, 'cause you mean everything to me
and the seeds that you have sewn will live on deep inside of me
it's time, you're leaving now
your hands are cold as i kiss your brow
and i will try, but i don't know how
to let go
to let go
to let go
to let go

i'm still alive but i'm barley breathing, just praying to a god that i don't belive in
cuz' i got time while he got freedom, cuz' when a heart breaks it don't break even
his best days will be some of my worst, he finally met a girl that's gonna put him first
while i'm wide awake he's no trouble sleeping, cuz' when a heart breaks it don't break even
what am i gonna do when the best part of me was always you
what am i supposed to say when i'm all choked up and you're OK
i'm falling to pieces
they say bad things happen for a reason but no wise words gonna stop the bleeding
cuz' he's moved on while i'm still grieving and when a heart breaks it don't break even

senaste..

Lyckan: kramen jag fick av lilla e idag gjorde hela min dag!
Kyssen: för länge sen..
Gråten: ett par dagar sen, är en smula labil atm.
Skrattet: idag, fannys tankegångar är underbara.
Köpet: ett läppstift, "alarm" make up store, mycket fint. i höst ska jag lysa.
Sexet: non of your bussiness.
Fyllan: studenten typ, jag gillar inte att vara full.
Smset: Malin :)
Samtalet: Fanny <3

i stare at my reflection in the mirror, why am i doing this to myself?
losing my mind on a tiny error, i nearly left the real me on the shelf.
no, no, no, no, no.
don't lose it all in the blur of the stars, seeing is deceiving, dreaming is believing.
it's okay not to be okay, sometimes it's hard to follow your heart.
the more i try the less it's working 'cause everything inside me screams.
tears don't mean your losing, everbody's bruising.
there's nothing wrong with who you are.
it's okay not to be okay.

on the first page of our story the future seemed so bright, then this thing turned out so evil.
i don't know why i'm still surprised, even angels have their wicked schemes
and you take that to new extremes. but you'll always be my hero even though you've lost your mind.
just gonna stand there and watch me burn, but that's alright because i like the way it hurts.
just gonna stand there and hear me cry, but thats alright because i love the way you lie.
now there's gravel in our voices, glass is shattered from the fight, and this tug of war -
you'll always win. even when i'm right. 'cause you feed me fables from your head,
with violent words and empty threats. and it's sick that all these battles are what keeps me satisfied.
so maybe i'm a masochist i try to run but i don't wanna ever leave.
til' the walls are goin' up in smoke with all our memories.

it's morning, you wake, a sunray hits you face, smeared makeup as we lay in the wake of destruction.
hush baby, speak softly, tell me you're awfully sorry that you pushed me into the coffe table last night,
so i can push you of me. try and touch me so i can scream at you not to touch me.
run out the room and i'll follow you you like a lost puppy, baby, without you i'm nothing,
i'm so lost, hug me. then tell me how ugly i am, but that you'll always love me.
then after that, shove me, in the aftermath of the destructive path that we're on. two psychopaths,
but we know that no matter how many knives we put in each other's backs, that we'll have each
other's backs, cause we're that lucky. together, we move mountains, let's not make mountains
out of molehills. you hit me twice, yeah, but who's countin'? i may have hit you three times.
i'm starting to lose count, but together, we'll live forever, we found the youth fountain.
our love is crazy, we'er nuts, but i refuse counsellin'. this house is too huge, it you move out,
i'll burn all two thousand square feel of it to the ground, ain't shit you can do about it.
with you i'm in my fuckin' mind, without you i'm out it.