"vem och varför man älskar kan väll ingen förstå"
"jag vill inte va' den andra kvinnan, jag vill inte va' nåt tidsfördriv
det kanske bara är en lek för dig, men det här är mitt liv"
det kanske bara är en lek för dig, men det här är mitt liv"
Mår illa när jag inser att jag kan relatera till raderna här ovanför.
Mest för att jag är så envis och vägrar lita på någon igen.
Det har gått över ett halvår nu, det var i början av maj vi började bli mer än vänner.
Sex månader och jag tvivlar fortfarnade vareviga dag på vart jag har honom.
I flera månader har vi, om vi inte setts varje dag, åtminstonde pratat minst ett par timmar om dagen.
Sovit tillsammans så många nätter, hans vänner känner mig jag känner hans, nästan alla vet.
Jag vågar säga att jag sakar honom när vi inte ses på ett par dagar,
han säger det hela tiden. Jag älskar honom nu, fast jag inte ville - han älskar mig.
Saken är den att jag tror på att han vill precis som jag,
problemet är att vi är i helt olika skeden i livet på grund av tidigare val.
Saker behöver redas ut, avslutas, lappas ihop och börjas om på nytt.
Även om vi vill så kan vi inte vara 'officiella', även om vi vill så kan vi inte visa alla.
Om jag bara vågade lita på honom tror jag att vi förr eller senare skulle vara där.
På ett plan där han och jag hur som helst var vi, för alla och inte bara för våra närmaste.
Men jag är skadad, ärrad och dum - för att jag blev trampad på förra gången jag vågade.
Eftersom mitt hjärta blev bortkastat förra gången jag gav det till någon.
För att jag alltid ger mig in i relationer som egentligen är självdestruktiva och dömda att misslyckas.
Den här gången träffade jag en man med ett hjärta av guld, bara det att hon hittade honom före ..
Det har gått över ett halvår nu, det var i början av maj vi började bli mer än vänner.
Sex månader och jag tvivlar fortfarnade vareviga dag på vart jag har honom.
I flera månader har vi, om vi inte setts varje dag, åtminstonde pratat minst ett par timmar om dagen.
Sovit tillsammans så många nätter, hans vänner känner mig jag känner hans, nästan alla vet.
Jag vågar säga att jag sakar honom när vi inte ses på ett par dagar,
han säger det hela tiden. Jag älskar honom nu, fast jag inte ville - han älskar mig.
Saken är den att jag tror på att han vill precis som jag,
problemet är att vi är i helt olika skeden i livet på grund av tidigare val.
Saker behöver redas ut, avslutas, lappas ihop och börjas om på nytt.
Även om vi vill så kan vi inte vara 'officiella', även om vi vill så kan vi inte visa alla.
Om jag bara vågade lita på honom tror jag att vi förr eller senare skulle vara där.
På ett plan där han och jag hur som helst var vi, för alla och inte bara för våra närmaste.
Men jag är skadad, ärrad och dum - för att jag blev trampad på förra gången jag vågade.
Eftersom mitt hjärta blev bortkastat förra gången jag gav det till någon.
För att jag alltid ger mig in i relationer som egentligen är självdestruktiva och dömda att misslyckas.
Den här gången träffade jag en man med ett hjärta av guld, bara det att hon hittade honom före ..
Kommentarer
Trackback
