love is to be free to do whatever you want to
Tillbaka på fastlandet efter 25 timmar med ö-liv.
Vandrarhemmet var kaos! Låg inte centralt som de stod på hemsidan. När vi kom var de första han sa "juste! jag såg precis att det var en bokning idag". Vi fick fel kod till dörren så när vi kom hem på kvällen hade vi bara väldig tur att städaren var där och kunde släppa in oss, vi var ju ensamna där. Imorse när vi skulle checka ut var ingen där, alls, så vi fick lämna nyckeln under dörren. Inte att rekomendera alltså!
Annars har vi gått och gått och gått. Eftersom vandrarhemmet låg på andra sidan stan så gick vi till stan. Vet inte om det kallas stan men till murarna liksom. Dock var vi inte framme där förens frammåt halv sex tiden och då var allt stängt, men mysigt var det! Sen vidare på lägenhetsvisning där i närheten, trodde vi, och gick vilse. Tog ett tag och några sönderfrusna tår att ta sig dit. På vägen därifrån insåg vi att vi nog gått ungefär en mil den dagen och letade desperata efter en buss att ta, men kollektivtrafiken är näst intill obefintlig där har vi insett. Så vi ringde taxi och åkte till ICA wisborg som låg vid vandrarhemmet för att köpa frukost. Kvällen avslutade vi på vårat lilla, lilla rum med att titta på Wallander.
Måndag morgon gick vi upp vid sju tiden för att hinna med allt, vi började nio sen. Utcheckningen gick ju sådär men men. Kändes jättelångt till högskolan också, var fortfarande stel efter kylan dagen innan hann aldrig tina ordentligt (har fortfarande inte gjort det). Sen var det fullspäckat schema med högskoleinfo, almedalsbiblioteket och så lasarettet där vi skulle fixa paserkort (vet inte hur många nya kort jag har nu för olika ändamål, behöver såå en ny plånbok med mycket fack!) och sånt. Sofia och jag prioriterade att se lite mer av hur det ser ut innanför och utanför muren istället för lunch. Värt! Vi måste verkligen sett ut som turister med våran karta och vår packning. Från lasrettet fick vi tack och lov skjuts av en snäll kurskamrat, tror vi såg väldigt frusna ut. Sen var det bara till att sätta sig på båten hem igen.
Himla trevligt dygn trots köldskador och sträckta ljumskar. Är i ofattbar smärta just nu. Kommer aldrig tina och ljumsken har låst sig och vill då icke sammarbeta så det gör lagom ont att försöka gå. Kändes lite tråkigt att åka hem idag men det var nog bäst så, vi åker ju tillbaka snart. Blev erbjuden lägenhet också, ska tänka på saken men vi får se känns väldigt impulsivt att flytta redan. Lite bilder också:
Vandrarhemmet var kaos! Låg inte centralt som de stod på hemsidan. När vi kom var de första han sa "juste! jag såg precis att det var en bokning idag". Vi fick fel kod till dörren så när vi kom hem på kvällen hade vi bara väldig tur att städaren var där och kunde släppa in oss, vi var ju ensamna där. Imorse när vi skulle checka ut var ingen där, alls, så vi fick lämna nyckeln under dörren. Inte att rekomendera alltså!
Annars har vi gått och gått och gått. Eftersom vandrarhemmet låg på andra sidan stan så gick vi till stan. Vet inte om det kallas stan men till murarna liksom. Dock var vi inte framme där förens frammåt halv sex tiden och då var allt stängt, men mysigt var det! Sen vidare på lägenhetsvisning där i närheten, trodde vi, och gick vilse. Tog ett tag och några sönderfrusna tår att ta sig dit. På vägen därifrån insåg vi att vi nog gått ungefär en mil den dagen och letade desperata efter en buss att ta, men kollektivtrafiken är näst intill obefintlig där har vi insett. Så vi ringde taxi och åkte till ICA wisborg som låg vid vandrarhemmet för att köpa frukost. Kvällen avslutade vi på vårat lilla, lilla rum med att titta på Wallander.
Måndag morgon gick vi upp vid sju tiden för att hinna med allt, vi började nio sen. Utcheckningen gick ju sådär men men. Kändes jättelångt till högskolan också, var fortfarande stel efter kylan dagen innan hann aldrig tina ordentligt (har fortfarande inte gjort det). Sen var det fullspäckat schema med högskoleinfo, almedalsbiblioteket och så lasarettet där vi skulle fixa paserkort (vet inte hur många nya kort jag har nu för olika ändamål, behöver såå en ny plånbok med mycket fack!) och sånt. Sofia och jag prioriterade att se lite mer av hur det ser ut innanför och utanför muren istället för lunch. Värt! Vi måste verkligen sett ut som turister med våran karta och vår packning. Från lasrettet fick vi tack och lov skjuts av en snäll kurskamrat, tror vi såg väldigt frusna ut. Sen var det bara till att sätta sig på båten hem igen.
Himla trevligt dygn trots köldskador och sträckta ljumskar. Är i ofattbar smärta just nu. Kommer aldrig tina och ljumsken har låst sig och vill då icke sammarbeta så det gör lagom ont att försöka gå. Kändes lite tråkigt att åka hem idag men det var nog bäst så, vi åker ju tillbaka snart. Blev erbjuden lägenhet också, ska tänka på saken men vi får se känns väldigt impulsivt att flytta redan. Lite bilder också:
Kommentarer
Trackback
