it's so hard to let you go, cause you mean everything to me

"jag ska bli någon annan om du står ut bara en natt till, snälla sov nu.
låt mig kyssa din panna. som hallå, gör jag fel. vet att jag lever så fel,
så förlåt. för idag, för imorgon och för igår. tills jag blir någon annan
"

- oskar linnros


Efter samtalet blev allt kaos. Kunde sova ännu mindre än förut så var vaken till ungefär 14.00 igår.
Innan det satt jag och drack kaffe med mina fina vänner, Jenny och Köhl. Två av mina äldsta vänner.
Köhl träffade jag för första gången när jag var ett par månader gammal, Jenny när jag var 4 år.
Det är skönt att ha dem kvar, de som varit med hela tiden, de som redan vet allt och som förstår.
Vi drack kaffe i några timmar, gick ut i regnet och kramades som om vi aldrig skulle ses igen.
Fast det ska vi, snart om någon vecka bara, ändå kändes det som att det var sista gången på länge.

Har sovit på soffan i fem timmar, sen 21.00. Så min natts sömn är gjort, typ.
Somnade med min ett åring idag också. Tog ett täcke och kröp ner bredvid henne.
Satte klockan på alarm, släckte lampan och la en hand på hennes rygg. Somnade.
När jag vaknade sov hon också, femton minuters powernap. Sen frös jag resten av kvällen.
Fyraåringen min börjar bli stor, kan nästan borsta tänderna själv och väljer egna kläder till förskolan.
Minns första gången jag var där. Hon var 1,5 år, febrig och så liten. Tre år sedan, tiden går så fort.

Imorgon är jag sjuk, min kropp orkar inte. Jag känner det nu, en dag på jobbet skulle vara droppen.
De får ta det, de har kört mig hit med tider från helvetet. Jag ska sova, plocka i mitt rum,
söka CSN, kolla upp studielån och kvällen kommer att avslutas med middag med Jessica och Ella.
Har inte varit sjuk och inte ledig mer än någon dag här och där sen i September.
Jag måste vila innan skolan. Ta in och ladda upp, så jag orkar tänka klart.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0