nothing ever hurts like you
Kärlek fascinerar mig.
Hur kan en enda människa sätta sånna spår. Omformatera hela hjärnan och manipulera sig in. Det ska vara något fint. Att fucka up någons tankesätt och bryta ner? Nä.
Man blir blind. Ser inget annat än det man vill. Förens det är slut. Då ser man allt svart på vitt, undrar hur man någonsin kunde låta det gå så långt. Hur man lät någon annan förstöra så. Intalar sig själv att allt var ett enda stort misstag. Att man ångrar personens existens i ens liv.
Sen blir det natt. Alla sover. Då saknar man igen. Hur fittigt han är må ha betett sig så betydde han ju så himla mycket. Egentligen så var han så snäll. Fast nej. Jag ser dubbelt nu. Jag saknar och hatar, ångrar och är glad att jag inte är kvar.
6 år är lång tid. Något fanns där, något värt att minnas. Han var världens finaste pojke för 6 år sedan, han blev den största idioten jag träffat för fyra veckor sen. Så. Jag saknar allt som var bra och är så lycklig över att jag inte längre behöver ha det så som det kom att bli sem.
Det är konstigt allt det här.
Varför utsätter sig människor för det om och om och om igen?
Hur kan en enda människa sätta sånna spår. Omformatera hela hjärnan och manipulera sig in. Det ska vara något fint. Att fucka up någons tankesätt och bryta ner? Nä.
Man blir blind. Ser inget annat än det man vill. Förens det är slut. Då ser man allt svart på vitt, undrar hur man någonsin kunde låta det gå så långt. Hur man lät någon annan förstöra så. Intalar sig själv att allt var ett enda stort misstag. Att man ångrar personens existens i ens liv.
Sen blir det natt. Alla sover. Då saknar man igen. Hur fittigt han är må ha betett sig så betydde han ju så himla mycket. Egentligen så var han så snäll. Fast nej. Jag ser dubbelt nu. Jag saknar och hatar, ångrar och är glad att jag inte är kvar.
6 år är lång tid. Något fanns där, något värt att minnas. Han var världens finaste pojke för 6 år sedan, han blev den största idioten jag träffat för fyra veckor sen. Så. Jag saknar allt som var bra och är så lycklig över att jag inte längre behöver ha det så som det kom att bli sem.
Det är konstigt allt det här.
Varför utsätter sig människor för det om och om och om igen?

Kommentarer
Trackback