melissa horn - dom som bländats av ljuset
vi som alltid varit dom samma vill helst av allt vara några andra
en lögn som vi går på man blir sig själv ändå
och min osäkerhet är min brist, du letar den i ögonen
så jag säger att jag inte har förändrats men det har jag visst
en blick som ber om en chans, du tappade bort den som fanns
för du kan inte leva i nuet när jag är någon annan stans
och den delen av dig som är du, ja det sista jag behöver
det är min tur att låta det va, det är min tur att må bra
du säger att nått känns rätt, men det här är fel
så länge jag håller i, är du hel
en lögn som vi går på man blir sig själv ändå
och min osäkerhet är min brist, du letar den i ögonen
så jag säger att jag inte har förändrats men det har jag visst
en blick som ber om en chans, du tappade bort den som fanns
för du kan inte leva i nuet när jag är någon annan stans
och den delen av dig som är du, ja det sista jag behöver
det är min tur att låta det va, det är min tur att må bra
du säger att nått känns rätt, men det här är fel
så länge jag håller i, är du hel
Kommentarer
Trackback
