En dag ska de ta över vad vi påbörjar nu.
Elin glömde glasögonen hemma och la hela ansvaret på mig och Andrea. En mindre katastrof skulle jag vilja kalla det men vad kan man begära av 6-åringar och andra sidan? 00:orna döremot var riktigt duktiga och utklassade självklart handbollsskolan. Andrea tog killarnas matcher och jag tjejernas. Min visselpipa är troligen slutkörd nu, belive me or not men ljudet av en visselpipa tycktes inte gå igenom fantasibubblan hälften av barnen verkade leva i. Sen att reglerna var helt nya för de flesta av barnen var även det ett litet problem. Men det kommer med tiden ska vi se; Freddie får kämpa vidare med dem ett tag till. Men vi fick skratta en hel del och det ÄR charmigt med gluggar, toffsar och rosa strumpor i en härlig blandning med femtiotolv storlekar för stora matchställ och tusen dumma frågor. Faktiskt.
Så på det stora hela gick det väll helt OK,
men barnen var inte riktigt lika lätta som vi hoppats på.
Så på det stora hela gick det väll helt OK,
men barnen var inte riktigt lika lätta som vi hoppats på.
Kommentarer
Trackback
