Skönhetssömn, en bristvara

Inte undra på att jag ser ut som jag gör, jag sover ju aldrig. Inte för att jag inte vill utan för att jag inte får eller för att jag inte kan. Just nu skyller jag på min syster. Hennes nyfunne vän är på väg hit och jag måste följa med och möta denne vid tunnelbanan. MITT I NATTEN. Tänk vad skönt back in the days, sängdags efter bolibompa.
Vad skönt om det skulle vara så nu.
Vad utvilad man skulle vara varje dag!
Och vad vacker man skulle bli..



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0