du tog emot när jag föll, TACK!

2008 var som alla redan vet inte mitt år, alls. -
Speciellt inte hösten.
Det finns dock en person som den här hösten
verkligen fått mig att stå upp när jag helst av
allt skulle legat i sängen och tyckt synd om
mig själv.
Hon har fått mig att skratta åt
saker som i vanliga fall skulle fått mig att
falla ut i gråt. Jag har inte kännt henne länge,
sen den 20augusti mer exakt.
Men under de få månder jag kännt henne
har jag aldrig kännt mig mer rätt.
Med henne kan jag vara mig själv, inga skådespel.
Trots vår inte alltför långa vännskap vet hon
mycket jag aldrig berättat för någon förut.
Hon heter Ella, den här hösten har hon varit
ovärderlig för mig. Och för det vill jag säga TACK!
Du betyder extremt mycket för mig.

Vi har bara kännt varandra i fyra månader,
men de var de första fyra i resten av våra liv!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0