Det är tomt när ingen vet.

Ligger ensam i min säng, nynnar på någon gammal tom refräng.
Tänk om någonting kunde bara i närheten av bra.
Den gamla känslan bara gror, ingenting blir längre som man tror.
Jag sjunker in i apati när alla går förbi.

Känner mig helt transparant, sliten och grå sådär ointressant.
Tänk om dom visste hur det var att stå här ensam kvar.

När ingen vet när ingen ser din ensamhet.
När ingen anar vad som sker, när ingen vet.
När ingen andas mot din hals i hemlighet.
När ingen håller dig hårt då är det kallt.
Det är tomt när ingen vet.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0