Boy I Miss You Every second of Every day

Ibland kommer de tillbaka, eller hur?
Jag försöker leva efter "everything will be OK in the end, if it's not OK it's not the end" men ibland känns allt bara så meningslöst. Det borde vara så lätt att bara släppa allt och ta ett steg i rätt riktning men det ni kallar rätt känns bara fel för mig. Att vända om och lösa gammalt groll känns rätt men ensam fixar jag ingenting. Och ensam det är precis vad jag är. För i hans värld är erat rätt även hans det är bara jag som krampaktigt håller fast vid något som gick sönder för länge sedan. Och det är bara för att jag vet att släpper taget om det jag verkligen hoppas på nu då överlever jag inte vintern ..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0