"standing at the edge of the earth hoping for someday"

De säger: "Släpp taget och fall, vi tar emot. Lita på oss vi står upp för dig när du faller och vi andas för dig när du inte orkar själv. Tro på oss, lägg ditt hjärta i våra händer och du får det åter när de läkt. Mister man en står dig tusen åter, vi vet. Ge oss en chans och vi lovar att göra allt bra igen."
Jag uppskattar omtanken.
Men är det fel av mig att inte vilja det? För jag vill inte, verkligen inte.
Mitt hjärta läker om det är meningen och jag släpper taget om jag vill.
De tusen som står mig åter intresserar mig inte alls.
Är det fel att värdera någon så högt?
Säg mig är det fel att hoppas på något mer?

What if we started over, what if we're meant to be?
I know I won't give up and you won't give in.
You say it's hopeless living in this fantasy.
But I'll be waiting for you, this is where I wanna stay.
Hoping for a way back to love.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0