Another missunderstanding.

Efter sömnlösa nätter av tanken att vi är splittrade fick mig att tänk att resten av livet kvittade.
Jag blundade dagarna långa försökte intala mig själv att inte ångra det förgånga.
Vad är jag utan dig?
Vad är livet utan kärlek?
Vad är ett löfte utan ärlighet?
Jag står mellan två val, släppa eller kämpa, acceptera att förbli ett förändras.
Svaret är uppenbart men säg mig vart är vägen dit, är valet underbart eller säg mig är det skit?
6 månader har gått men än idag ser jag bara blått när jag tänker på vad jag kunde fått.
Om jag stått rakryggad och varit en man.
Så nu står jag kvar med drömmen som kunde blivit sann.

Han gav mig sitt liv även när jag bara gav honom skit fick honom ledsen med flit.
Bit för bit gick han sönder av drömmen om äkta kärlek, tog på sig alls skuld och trodde inte han var värd mer.
På väg att gå ner sig totalt oralt missbehandlad.
Så jag är tacksam att han valt den väg han valt det vill säga bort från mig.
Så att hålla mig borta är mitt enda sätt att älska dig.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0