.__.
Han trodde allting gick att rädda, att några drömmar levde än.
Han trodde hon skulle stanna, trots att hon inte ens var kvar.
Han såg för sent vad han förlorat, såg aldrig vad han gjorde fel.
Nej det var ingenting planerat det var som en sträng som inte höll.
Han kunde inte riktigt säga när det första slaget föll.
Men sår och blåtiror försvinner och bleknar bort till ingenting.
Då är det värre med dom minnen som aldrig falnar någonsin.
Hon gråter inte mer, hon grät sig torr för länge sedan.
Hon är långt, långt borta redan och fast hon ännu inte ler.
Nej, hon gråter inte mer.
Han såg försent vad han förlorat.
Han trodde hon skulle stanna, trots att hon inte ens var kvar.
Han såg för sent vad han förlorat, såg aldrig vad han gjorde fel.
Nej det var ingenting planerat det var som en sträng som inte höll.
Han kunde inte riktigt säga när det första slaget föll.
Men sår och blåtiror försvinner och bleknar bort till ingenting.
Då är det värre med dom minnen som aldrig falnar någonsin.
Hon gråter inte mer, hon grät sig torr för länge sedan.
Hon är långt, långt borta redan och fast hon ännu inte ler.
Nej, hon gråter inte mer.
Han såg försent vad han förlorat.
Kommentarer
Trackback
