kevin
Sitter och pratar men Kevin, min första pojkvän/bästakompis. Vi träffades på 'mammagruppen' för 15 och ett halvt år sedan, eller det var nog mer våra mammor som träffades. Sen dess har det gått i vågor, ibland umgicks vi mer ibland mindre. När vi var riktigt små 'gifte' vi oss och efter det har vi varit ihop ett antal gånger. Vi pratar fortfarande, är inte lika bra kompisar som då men vi träffas fortfarande då och då.
Iallafall vi pratar om kärlek, eller han pratar om att han aldrig kommer hitta kärleken. Han säger att det inte är hans grej. Då är frågan; är kärleken någons grej? Jag menar man bestämmer ju knappast när man ska bli kär eller vem man ska bli kär i. Det går ju av sig själv. Ingen kan styra kännslorna, blir man kär blir man - vare sig man vill eller inte. Jag tror iallafall att kärleken kan ingen påverka, men det lyssnar inte han på. Han vill ha en tjej.
Kevin kommer nog alltid finns med i mitt liv på ett eller annat sätt, vi var trots allt det första som hände varandra. Nu har vi också bestämt oss för att ta tag i det här och faktist börja umgås mer, det ska bli kul och se vad som händer. Kevin är iallafall en person jag aldrig kommer glömma, han kommer alltid finnas där - jag bara vet det.
